Idag deltog jag i en paneldiskussion om hur vi kan motverka vardagsrasism. DO anordnade denna 1,5 timme långa paneldebatt under första dagen av MR-dagarna och det var fullsatt. Två forskare och tre praktiker deltog, bl a Soraya Post och jag.

När vi släpper in publiken för frågor och diskussion så reser sig i vanlig ordning en man upp. Vit och runt 50-års åldern.
Diskussion föranleds av frågor, påståenden eller en kort utläggning som följs av en fråga. Diskussion är inte att ensidigt redogöra eller berätta om sitt eget. Det är inte en presentationsrunda.
Väntat nog ville han just detta - dela med sig av sitt goda arbete han utför i sin by i norr. "HAN har GETT 25 kvinnor från olika länder bland annat Somalaya (det var så han uttalade det) en meningsfull sysselsättning genom att engagera DEM i kolonilotter och trädgårdsarbete. Dessa STACKARS kvinnor kom hit och VI hjälper DEM att.." Och då slutade jag lyssna. Jag gör det när jag blir arg. Jag började istället titta på moderatorn, vrida min kropp, stirra ner mannen, subtilt försöka få mannen att förstå att det räcker nu.
Längst fram i publiken sitter en ung kvinna of colour och jag ser hur hon börjar skruva på sig. Hon börjar koka. Moderatorn säger till slut diplomatiskt tack och avbryter mannen med "det finns säkert många goda exempel på lyckat att arbete som ditt men nu måste vi fortsätta".
Den unga kvinnan längst fram räcker då hastigt upp handen och vill be om ordet. Hon får micken och hon nästan skakar av irritation och ilska. Jag kunde se på henne att "she's had enough". Och då kommer ren och skär konstruktivt smart kaxig kritik om hur han som vit man ställer sig över dessa kvinnor när han kallar dem stackars. Hon sa något i stil med " ditt sätt att uttrycka dig på och ditt språk är kränkande".

Det var härligt med lite oro i luften bland publiken, alla lyssnade. Hon fick en applåd när hon var klar och satte sig ner. Ja den vita mannen var minst sagt chockad. Han väntade sig inte att blir tillplattat av en blatte som var ungdomsarbetare. Hon visste precis vad hon pratade. Hon sa det de flesta tänkte.

Men så hände något. Det kunde bara inte lämnas så. Var det inte jätte nyttigt för den vita mannen att känna på hur det inte är att vara självklar, ha tolkingsföreträde osv? Oh no. Den sårade vita manligheten började gnaga i några vita medelålders kvinnors bröst. Såret började liksom lukta och stanken spred sig så de var bara så illa tvungna att plåstra om. Fixa till. Ja precis, efter det fick han kredd för hans goda arbete. De ville väga upp kritiken han fick, de tyckte synd om honom. Hans sätt att prata är ju också förståeligt tyckte Soraya eftersom det är en generationsfråga.
Det applåderades när han kreddades. Detta gjorde mig så jäkla frustrerad att jag i avslutningsrundan försökte koppla ihop mitt resonemang om att våga ta ställning och säga ifrån när tex en kollega agerar rasistiskt med att den unga tjejen satte en gräns när den vita mannen hade sitt välgörenhetstal. Jag kreddade henne på slutet.

Vilket mod det krävs att sätta ner foten när en befinner sig i en publik. Hon gav honom också några bra tips att ha med sig i framtiden, helt gratis.

Förändring sker av ifrågasättande inte av ursäktande och ett förstående för människors ignorans med förklaringar som "med den äldre generationen får vi ha lite överseende".

För att minimera risken för normalisering av rasism bör vi aldrig sluta aldrig förvänta oss mer och aldrig sluta chockas.

 

Yah

12 november 2012 23:30

Fett bra gjort av tjejen i publiken och fett bra gjort av dig att kredda henne!!!

Tanya Charif

13 november 2012 00:11

Tack! Ja det är människor som hon som bidrar till reell förändring

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag älskar indisk mat men är ofta för lat för att göra alla moment rätt. Jag gjorde inte rätten enligt regelboken, utan efter Och sheet vad gött det blev!   Ingredienser 1 stor gul lök 2 cm färsk ingefära 2 vitlöksklyftor 1/2 tsk kar...

5 dl ekologiska havregryn (mindre gluten) 1 dl ekologiska kokoschips 0,5 dl hasselkärnor, hackade 0,75 dl ekologiska solroskärnor 0,75 dl pumpakärnor 1,5 dl honung 0,5 dl agavesirap 1 msk vatten 1 tsk ekologiskt vaniljpulver (bourbon ...

    Jag åt en fantastisk dim sum (smårätter) på Dubbel dubbel en dimsum-restaurang i Göteborg. En tempeh-burgare på baobröd med hoisinsås och majonäs. På restaurangen serverade dem den utan majon så den blev vegansk. Ett par där senare vattnades de...

Ingredienser 2 dl havregryn 2 dl valnötter 1 gul lök 500-600 gr sojafärs (Anammas) 2 msk torkad svamp Potatismjöl No egg Ketchup Senap Tomatpuré Tamari soya Sojagrädde (matlagning) En näve persilja Sätt ugnen på 250 grader. Blötläg...

  Ris- och linsrätten "Mujadara" är en enkel arbetarmaträtt från Libanon. Vi åt den ofta hemma när jag växte upp, Den ser inte mycket ut för världen MEN tro mig, den är addictive! No facials needed on this one, its all beauty from inside! Med an...